Tidigare evenemang

Allhelgonaafton – Helgledigt. Välkommen åter 8/11.

fredag 1 november 2024 11:45-13:00, .

Allhelgonadagen (i äldre tider även skrivet all helgona dag), är en dag som alltid infaller 1 november. Den hette fram till 1953 Alla helgons dag. Den kyrkliga helgdagen Alla helgons dag hade från 1772 firats på söndagen i anslutning till månadsskiftet oktober-november. 1952 fattades beslut i riksdagen om att flytta Alla helgons dag från en söndag till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och som samtidigt blev allmän helgdag. Den 1 november fick i almanackan då namnet "Allhelgonadagen".

Ursprunget till båda dessa dagar är detsamma, och den ursprungliga platsen var den 1 november, ett datum som behållits i de flesta länder och som i den svenska almanackan hela tiden varit fri från andra namn. Distinktionen mellan de båda namnen infördes 1953, då Alla helgons dag flyttades från att ha varit första söndagen i november till sin nuvarande plats på lördagen före novembers första söndag.

Innan dess gjordes inte denna åtskillnad, utan båda dagarna kallades Alla helgons dag eller "Allhelgonadagen" (namnen var synonyma).

Alla helgons dag
Alla helgons dag, Festum omnium sanctorum eller Dominica in natali sanctorum, är en kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Den har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. I Finland och Sverige är Alla helgons dag en allmän helgdag. Den inföll tidigare alltid den 1 november men flyttades 1772 till första söndagen i november. Vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november.

Ursprungligen var dagen en fast helgdag den 1 november, en plats den behållit i andra länder. Inom den latinska riten i romersk-katolska kyrkan är den 1 november, såsom alla helgons dag, en av de förpliktande helgdagarna.

Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet arbetsfria dagar under hösten flyttades Alla helgons dag till en lördag, som därmed blev allmän helgdag (minns att lördag dåförtiden var en arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn på 1 november till Allhelgonadagen.

Söndagen omedelbart efter Alla helgons dag fick 1983 karaktären av Alla själars dag, till minne av alla döda. Sedan 2002 är detta också dagens officiella namn i Den svenska evangelieboken.

Seden att uppmärksamma helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en ”alla (övriga) helgons dag” för dessa. Inom de ortodoxa kyrkorna sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst. För ortodoxa kyrkan var åminnelsedagens ursprung Alla martyrers fest, vilken firades till exempel i Antiokia. Även inom den romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Efter Pantheons invigning till kyrka den 13 maj 608 hänsköts firandet till den 1 november. Datumet fastslogs under påven Gregorius VII.

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet alla själars dag den 2 november, som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan för de döda, och kallas då Requiemmässa, eftersom man önskar de döda "requiem aeternam" – "evig vila".

I samband med reformationen upphörde Alla själars dag att vara helgdag i protestantiska länder men hade i Sverige ännu i 1700-talets almanackor namnet Själadagen. Den återinfördes i Svenska kyrkan som helgdag 2002 och infaller på söndagen efter Alla helgons dag; den hade då informellt firats denna dagen sedan 1950-talet. För att inte blanda samman "alla helgon" och "alla döda" firas enligt 2002 års evangeliebok "Alla helgons dag" alltid på en lördag i början av november. Den följande "söndagen efter alla helgons dag" har namnet "Alla själars dag". Kollektbönen under Alla helgons dag markerar kyrkans officiella inställning till helgonen, när man ber att "förebilden" av "helgonens skara" skall "väcka oss till ett heligt liv så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar". I Svenska kyrkan är det just "helgonen" som är temat på Alla helgons dag.

Seden att tända ljus på gravarna i allhelgonatid växte i Sverige fram mot slutet av 1800-talet. I äldre tradition tändes gravljus mest på julafton, en sed som levde kvar in på 1940-talet.

Halloween - Alla helgons afton
Halloween firas alltid 31 oktober i USA och Storbritannien, aftonen före allhelgonadagen, 1 november. Ordet Hallowe'en är daterat till omkring 1745 och kan spåras tillbaka till 1550-talet och är en skotsk variant av All-Hallows-Eve (alternativt all hallow’s eve, det vill säga, aftonen före All Hallows Day. Uttrycket All Hallows (alla helgon) kan hittas i fornengelska skrivet som ”ealra hālgena mæssedæg” (alla helgons mässdag).

Historia
Halloween anses av vissa ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna kom till Storbritannien och Irland hade de med sig sina traditioner och sedvänjor så som höstblot. Eftersom vikingarna kom att bli den härskande klassen under flera hundra år i vissa områden av de brittiska öarna är det högst troligt att vikingarnas kultur påverkade kelterna så pass mycket att de anammade delar av den. Den keltiska högtiden Samhain har stora likheter med vikingarnas höstblot.

En av de fyra årstidshögtiderna hos kelterna på de brittiska öarna var Samhain. Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började 31 oktober. Tron hos kelterna var att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till halloween.

Liksom under andra nätter då magiska krafter var i rörelse (exempelvis påskafton eller valborgsmässoafton) uppmanades alla människor av druiderna att på kvällen 31 oktober släcka sina hushållseldar. Druiderna tände sedan stora bål varifrån varje hushåll kunde hämta glöd att tända hushållselden med.

Ytterligare en tradition kopplade till Samhain var att de som gick runt ute hade med sig ljusförsedda rovor med utskurna ansikten (se bilden), så kallade jack-o’-lanterns. Traditionen säger att lyktorna representerade smeden Jack, som varit för ond för att komma in i himlen men lurat djävulen så att han inte kunde komma till helvetet heller. Istället fick han irra runt på jorden och för att finna vägen hällde han glödande kol i rovorna han ätit.

Under 400-talet började Irland och Skottland kristnas och många av de gamla keltiska traditionerna förändrades. I linje med påbudet från påve Gregorius I valde kristna missionärer att använda sig av de förkristna traditionerna istället för att helt utplåna dem. Enligt den irländske biskopen Óengus of Tallaght (död ca 824), firade 600/700-talets kyrkor på Irland Alla Helgon 20 april. Därför valde påve Gregorius III att under 700-talet flytta alla helgons dag från våren till 1 november. Således blev 31 oktober allhelgonaafton. Dock lyckades man inte ersätta firandet av Samhain med den nya Alla helgons dag.

År 998 försökte kyrkan på nytt att utrota festligheterna. Nu genom införandet av alla själars dag den 2 november. Tanken var att alla själars dag skulle bli en dag då människor mindes sina döda släktingar.

Även om kyrkan aldrig kunde utplåna det folkliga firandet förblev det inte opåverkat. Det folkliga halloweenfirandet blandades med kristna traditioner och det var som en blandning mellan kristet och folkligt som firandet kom till USA under 1800-talet.

I mitten av 1800-talet var det hungersnöd på Irland och miljontals irländare emigrerade till USA. Med sig tog de sina traditioner bland annat firandet av Hallowe'en eller All Hallow's Eve. Dock är det en förenkling att påstå att det enbart är det irländska bidraget som format halloweenfirandet i USA. Andra influenser är Guy Fawkes Night*, som firades den 5 november med inslag som starkt påminner om halloween; dagen firades med att bygga dockor som man brände, fyrverkeri, tiggeri och tändande av stora eldar. Vidare var det tillåtet för barn att under Guy Fawkes Night bryta de sociala konventionerna och busa med vuxna.

Nederländare i Nya Nederländerna** hade med sig en stark tro på andar, gengångare och övernaturliga väsen. Hos tyskar i Pennsylvania fanns jultraditioner som på många sätt påminde om traditioner som funnits hos de tidiga kelternas halloweenfirande. Skottar som emigrerat till USA firade inte alla helgons dag, men väl halloween med att utklädda gå från dörr till dörr och be om gåvor.

Under slutet av 1800-talet påverkades många amerikaner, särskilt i de övre samhällsskikten av rationalismen. Då fanns inte längre utrymme för någon tro på vidskepelse eller för folkliga traditioner som byggde på sådant. Halloweenfirandet överlevde om än i något modifierad form; istället för att förknippas med levande döda och häxor ville man göra halloween till en glädjens och ljusets fest. Pumporna började användas vid halloween i samband med att traditionen fick fäste i USA vid slutet av 1800-talet av den enkla anledningen att tillgången på pumpor var riklig under slutet av oktober.

Halloween var i slutet av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet en helg för unga förälskade par.

1900-talet
Under 1920-talet började halloweenfirandet tas över av Lions, scoutrörelsen och Rotary. Man började med halloweenparader och försökte göra firandet tillgängligt för alla. Från att ha varit en privat angelägenhet i hemmet blev halloween något som flyttade ut på gator och torg. Därmed började också problem dyka upp med ungdomar som genomförde bus som ansågs störa friden. Till exempel krossades 1939 över tusen fönster i Queens i New York under halloweenfirandet. Under 1940-talet försökte myndigheterna i Chicago förbjuda firandet. Motiveringen var att USA låg i krig och hade allvarligare saker att fokusera på än att bevaka halloweenfirandet.

Efter andra världskrigets slut började firandet av halloween återigen bli våldsamt. I många städer försökte man anordna gemensamma karnevaler och fester för att stävja det våldsamma firandet. Uppmärksamheten kring halloween ökade kraftigt under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet.

Det är under 1950-talet som halloween blir en av de riktigt stora helgerna i USA. Det är också nu som halloween återigen blir en högtid främst för barnen och man lyckas framgångsrikt återlansera traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”).

* Guy Fawkes var en av de katolska konspiratörer som försökte lönnmörda Jakob I av England genom att spränga det engelska överhuset i Westminster Palace, i vad som kallas för krutkonspirationen 1605. Fawkes var en av de första konspiratörerna att ansluta sig till attentatet.

** Nya Nederländerna var under 1600-talet en kolonial provins på östkusten i Nordamerika. Den tillhörde Republiken De sju förenade Nederländerna, som gjorde anspråk på territorier från Delmarvahalvön till sydvästra Cape Cod. De bebodda områdena ingår numera i regionen Mid-Atlantic – New York, New Jersey, Delaware och Connecticut, med små utposter i Pennsylvania och Rhode Island. Provinshuvudstaden Nieuw Amsterdam, Nya Amsterdam, var belägen vid södra spetsen av ön Manhattan på upper New York Bay. När britterna tog över området döpte man om Nya Amsterdam till Nya York, New York.

Bilder:
• National Gallery, London: The Forerunners of Christ with Saints and Martyrs (Fra Angelico ca 1423-24)

• Museum of Country Life, Irland: Traditionell Jack o'lantern från Cornwall gjord av rutabaga/kålrot

• P-O Rabner: Halloween Mickey, Magic Kingdom Theme Park, Walt Disney World Resort Orlando, Fl