Kristi himmelsfärdsdag
(latin: Dies sanctus ascensionis Domini), förr även Helgetorsdag, är dagen då Jesus efter uppståndelsen enligt Nya Testamentet lämnade jorden, och fördes upp till himlen inför elva av apostlarna och har firats sedan 300-talet. Dagen infaller 39 dagar (på den 40:e dagen) efter påskdagen. Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år. Den liturgiska färgen är vit på den här dagen.
Kristi himmelsfärdsdag har firats sedan mitten av 300-talet, eventuellt sedan 375. Då firades redan en högtid vid den tiden på året. Högtiden har kallats betessläppningen, eftersom det var då man lät boskapen gå ut på bete.
Helgdagen infaller alltid på en torsdag, vilket gör den följande fredagen till en klämdag som möjliggör för många att få en långhelg med ledighet. Sedan 1924 eller 1925 firas dagen också som folknykterhetens dag.
Den ansågs tidigare vara den första sommardagen i stora delar av Sverige och kallades därför bland annat "barärmdagen", eftersom kvinnorna började gå med bara armar, och "första metardagen" då sommarfisket inleddes. Fiskelyckan den dagen ansågs avgöra hur fisket skulle bli under resten av året. Gökottor, med eller utan kyrklig koppling, firas ofta denna dag.
De tre dagarna närmast före Kristi himmelsfärds dag var länge gångardagar då prästen med sin församling vandrade ut över markerna och bad böner om god årsväxt. Först 1772 förbjöds denna katolska sed.
I Sverige infaller Kristi himmelsfärdsdag tidigast den 30 april och senast den 3 juni, vilket gör att den ibland infaller på Valborgsmässoafton eller första maj.
